Den mjuka staten : feminiseringen av samhället och dess konsekvenser

Under de senaste femtio åren har kvinnors makt i ­Sverige stärkts på ett dramatiskt sätt. Från att tidigare ha varit det generellt underordnade könet har kvinnor idag rentav en ­ledande ställning på många centrala områden. Viktiga yrken och samhälls­institutioner som tidigare dominerats av män domineras idag av kvinnor.I Den mjuka staten undersöker Erik J. Olsson och Catharina Grönqvist Olsson, utifrån aktuell forskning från flera vetenskapliga fält, vad denna omvälvande demografiska utveckling innebär och vad den fått för konsekvenser. De behand­lar även vad som kan komma att ske om maktbalansen mel­lan könen fortsätter att förskjutas i den riktning den gör för närvarande.Sammantaget ger boken en unik belysning av ett nytt och angeläget men sällan diskuterat samhälls­fenomen: den ­ökande feminiseringen av stat och samhälle. Särskild ­beto­ning ligger på skolan och andra delar av den offentliga ­sektorn.Författarna driver tesen att kvinnors ökade inflytande inte bara har fått odelat positiva effekter, utan även är en viktig faktor bakom att Sverige idag kan kategoriseras som en mjuk stat. Termen myntades av ­nationalekonomen ­Gunnar Myrdal för att beskriva stater som på grund av ­bristande lagstiftning eller regelefterlevnad lider av social oordning.OM FÖRFATTARNAErik J. Olsson är professor i teoretisk filosofi vid Lunds universitet. Hans senare forskning är tvärvetenskaplig och behandlar bl.a. jämställdhet och offentlig styrning. Han har publicerat ett tiotal fackfilosofiska böcker samt många tidskrifts­artik­lar. Erik J. Olsson är ordförande i Academic Rights Watch som värnar den akademiska friheten. Catharina Grönqvist Olsson har mång­årig erfarenhet av att arbeta inom offentlig sektor med inriktning på arti­ficiell intelligens, digitalisering och arkiv- och informa­tionshantering. Hon är utbildad arkivarie och legi­timerad sjuk­sköterska med undervisningsuppdrag på Lunds univer­sitet.FÖRFATTARNA OM BOKENDet svenska samhället har sedan 1960-talet blivit allt mjukare och snäl­lare; vi har gått från att vara vänliga men bestämda (kind) till att vara snälla och undfal­lande (nice).Den nya mjukheten tar sig även uttryck i plattare, mindre hierarkiska organisationer. Medan kraven på prestation har minskat har kraven på att omfatta de värderingar som anses goda ökat. Tre typfall är: polisens defensiva strategi vid upplopp och kravaller; den mer toleranta synen på offentliganställda som begår fel i tjänsten; skolans mjukare hållning där prestationskraven på eleverna är lägre och otydligare och där lärarna inte har samma auktoritet som tidigare.Att samhället och staten blivit mjukare och snällare är det få som förnekar. Frågan är vad det beror på och huruvida det alltid är önskvärt.Enligt den moraliska kompasshypotesen är orsaken att mjuka värderingar är objektivt riktiga och att vi har blivit bättre på att inse detta. Hypotesen är emellertid svår att upprätthålla i ljuset av de problematiska konsekvenserna av samhällets mjukhet men även på