Den store Gargantuas förskräckliga leverne

En av världslitteraturens mest banbrytande romaner Gargantua är enorm och glupsk redan som spädbarn. »Lakat!« ropar han direkt efter att ha fötts ur sin moders öra, vilket på hans modersmål betyder »Törstig!«. Han visar sig vara ett smart och uppfinningsrikt barn, men uppskattar inte den traditionella skola han sätts i. Gargantua promenerar därför till Paris för att studera vid Sorbonne, där han genom sin styrka och begåvning vinner folkets gunst. Olyckligtvis råkar han dränka en stor del av staden i urin efter att ha druckit för mycket. Så småningom återvänder Gargantua hem, där han grundar religionen Thelema och ett kloster med mottot »gör vad du vill«. Där får han också sonen Pantagruel tillsammans med sin kärlek Badebec. Den store Gargantuas förskräckliga leverne är den mest berömda av fem böcker, utgivna mellan 1532-1564, om Gargantua och hans son Pantagruel. Genom sin groteska humor och sitt folkliga tilltal nådde romanerna stor popularitet, och trots sträng censur utgör de en skarp kritik mot dåtidens utbildningssyn och religiösa dogmer. Här i Holger Petersen Dyggves klassiska översättning. FRANÇOIS RABELAIS [ca 1490-1553] var en fransk författare, läkare och humanist. Han har kallats Frankrikes första stora prosaförfattare, och anses jämte Cervantes vara en av romankonstens grundare. 1546 brändes utgivaren av Rabelais böcker, Étienne Dolet, på bål anklagad för kätteri.