Dimensionering av högre utbildning - vem är det egentligen som styr?

Hur går processen till? Hur stort inflytande har politiken, studenterna själva, lärosätena och arbetsmarknaden? Och går styrningen att förbättra? När Mats Bergman i denna rapport undersöker hur utbildningsutbudet huvudsakligen bestäms och borde bestämmas betonar han samhällsekonomiska värden som låter sig mätas och förklaras utifrån individernas nyttovärderingar. Han utgår från aspekter kopplade till lön och sysselsättning, individernas trivsel med sina yrkesval och nyttan av de samhällstjänster som individerna själva antingen producerar i yrket eller finansierar genom att betala skatt. Mats Bergman landar i ett antal slutsatser, bland annat att det är rimligt att utbudet i huvudsak styrs genom decentraliserade beslut, inom centralt beslutade budgetramar, av enskilda lärosäten och institutioner, men att besluten i högre grad bör grunda sig på studenternas egna önskemål och arbetsmarknadens behov. Mats Bergman är professor i nationalekonomi vid Södertörns högskola. Rapporten är en del i SNS treåriga forskningsprojekt »Högre utbildning och forskning«.