Familjeformeln : antropologens guide till föräldraskap här och där, då och nu

På jobbet forskar mina demografikollegor och jag om vem som skaffar barn med vem, när man skaffar barn, hur många och hur tätt. Om vad som avgör vilka som skiljer sig, och vilka som delar lika på föräldraledigheten. Sen cyklar jag hem till min man och våra tre barn; sju, fem och snart två år gamla. I vår stadsdel får jag på nära håll följa vad föräldrar i 2020-talets Stockholm tampas med. En hel del, visar det sig. Antropologen i mig spetsar öronen." "It takes a village to raise a child." Trots det växer de flesta barn i Sverige idag upp i hushåll med bara en eller två vuxna. Vi har bytt byn mot bostadsområdet och har helt andra förutsättningar när vi blir föräldrar än vad våra förfäder och förmödrar hade. Dessutom överöses vi ständigt av föreställningar om vad som är "naturligt" i familjelivet. Stämmer det att kärnfamiljen är ett traditionellt sätt att leva och att vi skaffar barn på tok för sent? Har kvinnor en underliggande modersinstinkt och har vi människor formats för att leva monogamt? Är svenska lattepappor världsbäst eller ligger de i lä jämfört med Akafokets fäder? Hur vanligt är egentligen skilsmässa hos jägare-samlare? Varför är din mormors betydelse evolutionens bäst bevarade hemlighet? Och är det lättare eller svårare än någonsin att vara förälder i 2020-talets Sverige? Familjeformeln avlivar en hel drös myter. Det är en bok om föräldraskap och familj, i gränslandet mellan biologi och kultur. Sagt om boken: "Boken är skriven på ett lättillgängligt, populärvetenskapligt sätt och kräver inga förkunskaper. Det är intressant, fascinerande och läsvärt för alla med intresse för föräldraskap eller antropologi."Carola Forslund, BTJ-häftet nr 8, 2024