Filipperbrevet och Brevet till Filemon

Vanligtvis klumpar man ihop de så kallade fångenskapsbreven (Ef, Fil, Kol och Filem) och förlägger dem till Rom år 61 e Kr. Jag har i stället förlagt Filipperbrevet och Brevet till Filemon till Efesus år 56.Det tog lite tid innan jag vågade ansluta mig till forskare som Bonnie B. Thurston och René Kieffer, men när valet väl var gjort känns det rätt och riktigt. Thurston var en ny bekantskap för mig. Hon ger intryck av att vara mycket kunnig i det grekiska språket och det gör att också jag tvingats fördjupa mig i det. Det framgår förmodligen av att jag oftare än i tidigare kommentarer återgett de grekiska orden. Hon har skrivit den kommentar till Filipperbrevet jag främst använt mig av. Kommentaren en ingår i serien Sacra pagina och i den ingår även kommentaren av Brevet till Filemon.De båda breven präglas av att Paulus är fånge, grekiska doulos. Ordet betyder slav eller tjänare. Begreppet är centralt vid den här tiden när upp emot en tredjedel av befolkningen kunde ha varit slavar. Jag bad min gode vän, TD Hans Sundberg, att göra och skriva ett särskilt appendix om slaveriet i Bibeln och under antiken. Det visade sig att slavkulturen var mycket påtaglig i den miljö Paulus verkat i. Jag riktar härmed mitt varma tack till Hans för hans bidrag.Håkan Sunnliden