Förmögen till värdighet -Wilhelm Röpke, människan och ekonomin

Det som ger livet ett verkligt innehåll finns bortom utbud och efterfrågan, men ekonomins och samhällets uppbyggnad avgör om vi kan odla dessa värden. Wilhelm Röpke (1899--1966) vände sig mot centralisering och storskalighet, både inom ekonomi och politik. Han hade en stark tilltro till det civila samhället och förespråkade en marknadsekonomi med spritt ägande och självständiga medborgare. Utifrån sin övertygelse om människan som en andlig och moralisk varelse argumenterade han för en "tredje väg" som ratade kollektivism, men också en falsk och rotlös individualism. Röpkes budskap är en stark plädering för friheten, men inte som ett abstrakt ideal, utan som en konkret följd av ett samhälle som uppmuntrar och stärker frihetens förutsättningar. Att "avproletarisera" medborgarna, som i det moderna massamhället gjorts egendomslösa, är en central strävan hos Röpke, som var en av ekonomerna bakom "det tyska undret" efter andra världskriget. Men i grund och botten krävs också en andlig pånyttfödelse. Människan ges bara möjlighet att utveckla sin potential i ett fritt och decentraliserat samhälle, men ansvaret för att ta möjligheten är individens eget. I Förmögen till värdighet tolkar Johan Hakelius Wilhelm Röpkes idéarv och sätter det i relation till andra tänkare, från Edmund Burke, Evelyn Waugh och C K Chesterton till Vàclav Havel och Geoff Mulgan. Röpkes klassiska humanism har djupa rötter, men dess bladverk växer in i vår samtid. Johan Hakelius är politisk redaktör i Finanstidningen.