Himmel i hav

Under en annan himmel, vid havet och rapsfälten, bokskogen, hästarna. Nu följs de åt igen, ner i underjorden. Där finns minnet efter det som är förglömt, röster som ropar efter det liv som gått förlorat, ekon som talar om sorgen, kärleken och tystnaden. När ett barn föds ovan jord föds också en mamma, och ingenting blir någonsin som det var.Himmel i hav är en dialog om uppväxten, moderskapet och poesin, där Lotta Olsson genom diktjaget återvänder till spegelbilden Persefone, flickan som blir bortrövad av dödsguden Hades.Det fanns en tid. Men nu är den förgången.Det fanns en tid när jag fick vara du.Nu vänder du dig bort. Nu tystnar sången.Nu är det bara jag och bara nu.Nu är det slut. Nu upphör våra lekar,och skuggan som jag lånat slits itu.