Låta leva, låta dö

Åtta år senare lever hennes vän, som också blev kidnappad, utagerande där sexuella förbindelser är hennes botemedel mot ångesten efter traumat. Hon lär känna den medelålders hundtränaren Gunilla som är något barsk men har ett stort hjärta som rymmer mer än hundar. Gunillas inrutade liv störs av gärningsmän som hemsöker och besöker henne, samt poliser som jagar dem och de börjar misstänka att Gunilla har en fasad som döljer en kriminell ligas verksamhet. Är det verkligen så? Berättelsen betraktar oblygt sorgens skepnad, vänskapens läkande makt och hundars rättframma vänlighet. Boken är genreöverskridande där mordgåtor avlöser varandra och samtidigt levs det vanliga livet för de vanliga människorna alldeles intill. Författaren Helena Ulvatun är hundtränare och beteendevetare med anställningar inom stressforskning och suicidprevention bakom sig. Idag driver hon MedHund i Roslagen där hon utbildar hundägare. Helena har skrivit två böcker om hundträning och en personlig bok om sorg. Tältduken blåser upp och jag ser nu mer än jag vill se och tvingas vända mig om och gå undan. Men jag hejdar det som vill upp i halsen. Det susar lätt i öronen och jag böjer mig framåt, nedåt för att få tillbaka lite blod i hjärnan. Jag borde gå nu, jag borde gå hem till hundarna. Sakta tar jag mig närmare igen. Nu vet jag var den döda ligger i tältet, så jag ställer mig så att jag har en bättre chans att se. Vinden river tag i tältduken igen och innan någon av de overallklädda hinner ta tag i den blottas hela scenen. En arm, en t-shirt, ett ansikte. Med spetsig näsa.