Martin Andersson : ett skuggspel

Han sitter i trappan med örat lutat mot väggen och andas tungt, handen ligger på magen. Hatten är sjavig och hänger fram över pannan, skuggar hans ansikte, ett ansikte fullt av hål.H.B: Vilken tid det tog.M.A: Jag visste inte att du väntade.Jag öppnar dörren och låter honom komma in, faller på knä för att hjälpa honom med skorna. Fötterna blåa och såriga inuti.M.A: Hjalmar, du är sjuk.H.B: Vet jag väl. Han ser på mig med tänderna utställda i ett leende.M.A: Kom. Du behöver ett bad."I försöken att springa ifrån sin egen berättelse möter Martin Andersson den döde författaren Hjalmar Bergman. På en prosa som är på en gång suggestiv, exakt och poetisk, skriver Sara Gordan i sin första roman fram ett liv, som vägrar låta sig naglas fast.