Nämen fröken - Dé é ju jag som ska gå i skolan, inte mamma och pappa!

Efter att ha träffat Berit Forsberg Boes så förstår man att hon redan från början i sitt yrke som lärare har velat samla allt från skoltiden till en bok för att visa andra skolans värld. En värld som hon älskat från dag ett och som hon summerar sin bok med ... och kanske inspirera till världens härligaste yrke.Läsaren får ta del av den svenska skolan från mitten av 1950-talet och framåt under hennes närmare fyrtio år som lärare. Detta genom att hon sparat elevers uppsatser, dikter och andra skolarbeten, stormötesprotokoll och inte minst dokumenterat mycket med egna fotografier och intryck. "Det är en källa och en skatt" som Kay Pollak uttryckte det i sitt tackbrev efter att ha fått delar av hennes material. Vi får även en inblick i hennes olika utbildningar och hennes privatliv, men också om livet under 1930- och 40-talen.Boken visar också att Berit var före sin tid med mycket. Hennes kärlek till sitt yrke, till sina elever och till dem hon mött i sitt arbete visar sig ge frukt än idag. Många "gamla" elever hör fortfarande av sig till henne genom telefonsamtal och besök.Berit Forsberg Boes föddes 1931 i Härnösand. Sedan hon tog sin småskollärarexamen i Växjö 1954 har hon arbetat på låg- och mellanstadiet, med början i Älvkarleby kommun och sedan i Essunga kommun, Dals Långed, Bengtsfors, Grums och slutligen i Karlstads kommun. Under många år har hon varit bosatt i Vålberg, men bor nu i Skåre, Karlstads kommun.