Om att förlora en bror

Frisk och stark och med många år kvar att leva. Mot sin vilja blev han ansiktet för dom som gått bort i corona.Det har nu gått mer än fem år sedan Pontus fick det där fruktansvärda samtalet att hans storebror, ensam på Södersjukhuset, tagit sitt sista andetag. Lycka och framtidsplaner förvandlades plötsligt till avgrundsdjup sorg och en känsla av att inget någonsin kommer bli bra igen.Först nu orkar Pontus titta tillbaka, läsa sms och chattar, minnas och reflektera. Det var mörkt på ett sätt han aldrig hade kunnat föreställa sig. Men det gick att kriga sig tillbaka för att idag kunna glädjas åt vilken fantastisk person Adam var och över allt dom hann med och fick uppleva tillsammans.