På spaning efter det som osynligt är

Tidigt blev Gösta Ekspong (1922-2017) fascinerad av himlavalvet och kom sedan att ägna sitt liv åt fysikens gåtfulla värld. Efter studier i Uppsala tog en imponerande karriär som fysiker fart, från atomkommittén i Stockholm till långa vistelser i utlandet, bland annat i Bristol i Storbritannien, Berkeley i USA och Genève i Schweiz. Ekspong ingick i den svenska kommitté som tillsattes för att delta i grundandet av CERN. Utöver flera av 1900-talets stora svenska fysiker som Hannes Alfvén och Oskar Klein lärde Ekspong även känna framstående internationella namn som Emilio Segrè, Victor Weisskopf och Tsung-Dao Lee. På spaning efter det som osynligt är tecknar inte bara en bild av en enskild människas livsresa, utan också ett rikt porträtt av svensk fysikhistoria.Gösta Ekspong var professor i fysik vid Stockholms universitet 1960-1988 och var med och introducerade experimentell elementarpartikelfysik i Sverige. Som ledamot i Kungl. Vetenskapsakademien var han drivande i utnämningarna av Nobelpristagarna i fysik under dessa år.