Risgärdesgårdar : Praktiska råd om att återuppliva ett svunnet kulturarv

Idag leder ordet gärdesgård tankarna till endera stenmurar eller gärdesgårdar av trä, huvudsakligen av gran. Båda dessa hägnadstyper är relativt väl dokumenterade och det har under de senaste decennierna gjorts omfattande insatser för att restaurera och återuppbygga både sten- och trädgärdesgårdar i hela landet. Men i det gamla bondesamhället fanns det betydligt fler sätt än så att hägna in eller ut boskapen. Typiskt för sydligaste Sverige var olika former av risgärden, det vill säga hägnader som byggts upp av grenar, kvistar, taggiga buskar eller andra röjningsrester. Olika typer av risgärdesgårdar har troligen förekommit i varierande utsträckning även i övriga landet, men skildringar och bilder är fåtaliga. Risgärdesgårdar är i princip helt försvunna i dagens kulturlandskap. Detta Vårda väl-blad beskriver hur risgärdesgårdar kan ha sett ut och ger tips på hur man kan bygga upp nya hägnader av ris.