Samhället måste försvaras : Collège de France 1975-1976
Dubbelkollade priser
Jämför 3 butiker
- Adlibris, 295 kr, frakt enligt butiken. Till butik (öppnas i ny flik)
Slut i lagerFrakt: se butikenDubbelkollad 27 okt. 09:10
295 kr
- Bokus, 298 kr, frakt enligt butiken. Till butik (öppnas i ny flik)
Slut i lagerFrakt: se butikenDubbelkollad 11:51
298 kr
- Akademibokhandeln, 389 kr, frakt enligt butiken. Till butik (öppnas i ny flik)
Slut i lagerFrakt: se butikenDubbelkollad 11:53
389 kr
Priser från butikernas flöden kan ha ändrats: det är priset hos butiken som gäller, så kontrollera det innan du handlar.
Prishistorik
Köp nu eller vänta?
- Lägst
- 251 kr
- Snitt
- 293 kr
- Högst
- 389 kr
| 2026-09-15 | 251 kr · Lägst hos Adlibris |
|---|---|
| 2026-09-25 | 295 kr · Lägst hos Adlibris |
| 2026-10-08 | 298 kr · Lägst hos Bokus |
| 2026-10-28 | 389 kr · Lägst hos Akademibokhandeln |
| 2026-10-31 | Ingen butik hade produkten i lager |
Om produkten
Michel Foucault räknas till 1900-talets mest betydande filosofer
Läs merLäs mindre
Genom sina originella analyser av hur olika maktförhållanden ständigt verkar i samhällets alla dimensioner har han haft en omvälvande inverkan på filosofin och samhällsvetenskapen. I »Samhället måste försvaras«, en volym som inleder den svenska utgivningen av Foucaults föreläsningsserier vid Collège de France mellan åren 1970-84, tar han sig an krigets och rasismens problem i den västerländska historien. Foucault visar hur det vid sidan av den teoretiska figur enligt vilken samhällsordningen har sin grund i ett idealt »samhällskontrakt« mellan suveränen och hans undersåtar, från 1600-talet och framåt också har vuxit fram en alternativ »historisk-politisk« modell. Enligt denna andra tolkning är den civila ordningens lugn blott skenbart. Under samhällets lagar och institutioner rasar i själva verket en våldsam kamp mellan motsatta styrkor där varje neutral eller objektiv position är utesluten. Genom krigets prisma analyserar Foucault hur den moderna suveränitetsmodellens »disciplinära makt«, vilken huvudsakligen utövades mot individer, successivt har kommit att samexistera med en form av biomakt som riktar sig mot befolkningen som helhet. Från 1900-talets fascism och stalinism till dagens liberala demokratier är det spelet mellan dessa varierande teknologier för att styra individer och befolkningar som alltjämt sätter sin prägel på samhällsordningen. »Hur har kriget kommit att betraktas som fredens underliggande, osynliga drivkraft? Vilka har sökt ordningens, institutionernas och historiens princip i slagets lera och krigets larm och förvirring? Vem var den förste att tänka politiken som krigets fortsättning med andra medel?«