Slutdikt

Marina Tsvetajevas kompromisslösa förhållningssätt till poesin ledde till ett svårt livsöde - präglat av exil, fattigdom och förtvivlan, - men också till en unik poetisk stämma. Slutdikt, som här för första gången föreligger i sin helhet i svensk översättning, är en längre svit om fjorton dikter som skrevs i exil i Prag 1924 efter slutet på en kärlekshistoria. I fjorton scener i en rörelse över Prag med dess broar och kajer och långt ut i dess utkanter, formulerar Tsvetajeva en lyrisk revolt mot detta slut. Dikten illustrerar också hur modernitetens besatthet av slut och ny början förpassar livet till en plats i exil där det inte kan levas. Slutdikt är en höjdpunkt i Tsvetajevas diktning och ett av den ryska poesins absoluta mästerverk.