Synagogan i Norrköping

Peter Freudenthal skriver förordet och om sina synagogminnen från barndomen i Norrköping men även tiden från 1980-talet och framåt. Han berättar om orgeln och den musik som spelades vid invigningen 1858. Eva Ekselius skriver om synagogan och livet runt det heliga ur en generell synvinkel och reflekterar kring vad en synagoga är och hur den kan se ut. Hon tar även upp sabbat och helger, hur gudstjänstlivet går till m.m. Fredric Bedoire skriver om kultursituationen kring det ursprungliga synagogsbygget. Han har både ett internationellt perspektiv och ett nationellt som anknyter till släkter och familjer i Norrköping och Göteborg. Ann-Charlotte Hertz skriver om judiskt liv i Norrköping och de första invandrarna Jacob Marcus och Philip Jeremias, det Marcusska fideikommisset och dess bakgrund, invigningen av synagogan 1858 och den judiska begravningsplatsen. Det berättas även om byggnader och parker i Norrköping som tillkommit på judiskt initiativ och med hjälp av judiskt kapital. Willy Silberstein berättar om sin mammas ankomst till Norrköping 1945 med de vita bussarna och om gudstjänstlivet i synagogan då det var svårt att ens få ståplats vid de stora helgerna. Margot Friedman, f. Stern, berättar personliga minnen med judisk anknytning från Norrköping under 1930-talet och framåt. Mats Fredriksson skriver om dels den pågående och dels tidigare restaureringar på 1800-och 1900-talen och vilka restaureringsfilosofier som varit rådande. Bertil Wahren beskriver uppvärmning och klimat i synagogan från färdigställandet på 1800-talet och fram till dagens nya värmesystem med värmepump och avancerad klimatkontroll. Bengt Häger skriver om byggnadsminnet synagogan, vad som konstituerar ett byggnadsminne över huvudtaget och vad som gäller vid vård av sådana och varför Norrköpings synagoga blev ett byggnadsminne. Jan-Erik Levy skriver efterordet och berättar om bakgrunden till boken om syngagogan.