Utbildning som kommunikation : deliberativa samtal som möjlighet

Att utbildning alltid innebär någon form av kommunikation är uppenbart, men lika uppenbart är att kommunikation kan vara mer eller mindre monologisk eller dialogisk och därmed mer eller mindre engagerande för de involverade. Graden av engagemang är också beroende av i vilken utsträckning kommunikationen skapar förutsättningar för reflektion och deliberation och gör kommunikationen meningsskapande. Att se skolans uppgift som att utveckla och etablera förmågan till ömsesidig kommunikation, innebär att utmana en dominerande syn på skolans uppgifter, nämligen att det framför allt handlar om kunskapsöverföring och förmedling av kunskap från lärare och läromedel till studerande, om inövandet av färdigheter på primärt individuell bas, olika former av kunskapsreproduktion, självständig problemlösning och annat självständigt elevarbete etc. Betoningen av utbildning som kommunikation ifrågasätter givetvis inte skolans kunskapsbildande uppgift i sig eller dess roll för utvecklingen av centrala färdigheter. Det innebär snarare att man ser kunskapsbildning och färdighetsutveckling i ett kommunikativt sammanhang och som relaterad till utvecklingen av en moralisk omdömesförmåga. Den här boken presenterar analyser av utbildning som kommunikation. Bokens första del, Kommunikationsfilosofiska utgångspunkter, diskuterar relevanta aspekter av främst Deweys och Habermas författarskap. Bokens andra del, Deliberationens institutionella villkor, analyserar klassrummet som en offentlighet där framtida medborgare kan danas genom deliberativa samtal, dvs. samtal där skilda synsätt, uppfattningar och värden bryts mot varandra så att deltagarna tvingas reflektera över sin ståndpunkt, att överväga och att söka argument. Bokens tredje del, Didaktiska implikationer och reflektioner, belyser hur deliberativa samtal kan utövas i olika skolämnen. De ämnen som diskuteras är svenskämnet, språkundervisning samt samhällskunskap. Boken är en slutrapport från forskningsprojektet »Utbildning som deliberativ kommunikation». Bokens redaktör, Tomas Englund, är professor i pedagogik vid Örebro universitet.