Vad kostar ett liv? Om medicinen den dyra och vad behöver göras

Sveriges läkemedelsnota har på tjugo år vuxit från 29 till över 70 miljarder kronor om året. För att få perspektiv, så motsvarar den ökningen årskostnaden för 7200 vårdplatser, 61 000 sjuksköterskor eller 33 000 läkare. När en livsviktig medicin, ofta ett särläkemedel, ändå nekas subvention riktas den offentliga och ytterst mediala ilskan mot myndigheten som säger nej, dock aldrig mot bolaget som satte ett pris som klart översteg medicinens terapeutiska och ekonomiska värde. Behrang Kianzad har ägnat tio år åt att utreda när ett läkemedelspris upphör att vara högt och i stället blir oskäligt, och därmed ett brott mot konkurrenslagens förbud mot överprissättning. I Vad kostar ett liv får läsaren tränga bakom läkemedelsbranschens bäst bevarade hemligheter, från sagan om Martin Shkrelis Daraprim till AstraZenecas manipulation av regelverket, från gamla substanser som köps upp och prissätts om tusenfalt till de två svenska utredningar om överprissättning som avslutades utan åtgärd, den ena efter sjutton månader och över 1 700 diarieförda handlingar, medan Nederländerna, Italien, Spanien och Storbritannien dömde ut miljonböter i samma slags fall. Det är dags för Sverige att tillämpa samma regler då ensamrätten som möjliggör prissättning utan konkurrens är just en gåva från samhället för att belöna innovation, men det är hög tid att kräva in samhällets del av utbytet. Om författaren: Behrang Kianzad är journalist, jurist och forskare i konkurrensrätt, immaterialrätt och rättsekonomi. Efter juristexamen i Lund disputerade han 2022 vid Köpenhamns universitet på avhandling om överprissättning inom läkemedelsbranschen, ett verk som utkommer på Cambridge University Press under 2027. Han har varit postdoktor vid Köpenhamns universitet och vid Ekonomihögskolan i Lund, gästforskat vid Max Planck-institutet för innovation och konkurrens i München, och är sedan 2025 forskare vid Institutionen för globala politiska studier vid Malmö universitet. Hans verk har publicerats på Oxford University Press, Cambridge University Press, Springer samt Edward Elgar. Sedan 2000 har han också frilansat på svenska kultur- och debattsidor, arbetat på Sveriges Radio Ekot, Sveriges Television Uppdrag Granskning samt för TIME Magazine.